Det varken kallas eller är lycka
Det kallas inte för lycka att vara så ensam som jag är,
Det är inte lycka att vara så ensam som jag är.
Det är smärta, sår och en brusten själ som har gett upp.
Det är inte rättvist ingenting är rättvist längre!
Jag kan inte stanna kvar här för jag har ingenting kvar här längre.
Behövde skriva av mina tankar som snurrar i huvudet
men det där var inte ens hälften av allt som snurrar runt..
Jag har ont helt enkelt, jävligt ont har jag.
Vad har jag gjort för att förstjäna den dåliga respekt jag får?
Varför river alla sönder min själ gång på gång?
Puss & God natt
Kommentarer
Postat av: Millah Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ
Hej =) Allt bra?
Är du tävlingsintresserad?
Jag har iaf igång massa tävlingar & det kommer in nya hela tin.
Var gärna med & tävla =)
--> http://millahoman.blogg.se/2009/august/tavlingar.html
Är du int intresserad så ber jag verkligen så hemskt mycket om ursäkt
och då är det bara att radera den hära kommentaren eller nå:)
Ta hand om dig =) Kramar // Millah
Trackback
